När vuxna talar om unga och internet är det ofta i termer av risk, hot och farligheter. Men när forskaren Elza Dunkels låter ungas röster höras stiger det fram en bild av ett internet som är utvecklande, positivt och ger möjlighet till ett gott liv.

Elza Dunkels, lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, hymlar inte med att hon tar parti för de unga i sin nya bok ”Vad gör unga på nätet?” (Gleerups). I boken granskar Dunkels de föreställningar och fördomar som förs fram i debatter om nätmobbning, vuxnas sexkontakter med unga, barns chattande och deras liv på nätet. När andra främst pekar på att internet är fyllt av faror och risker vågar Elza Dunkels fråga om inte internet tvärtom främst ger unga ett rikare socialt liv, möjlighet att lära sig på nya informella vägar och inte minst ger en roligare barndom eftersom barn idag slipper ha tråkigt och tvingas leka med kottar.

Ett exempel som Elza Dunkels tar upp är nätmobbning. Hon ställer frågan om detta är något annat än skolgårdsmobbning och i så fall på vilket sätt är det annorlunda? I debatten hörs ibland att nätmobbning är värre eftersom den följer med hem via dator och mobil. Men Dunkels lyfter fram några unga röster som hävdar att skolgårdsmobbning också följer med hem. Grundproblemet är alltså inte nätet. Problemet är att människor mobbar varandra och lösningen på det måste hittas på annat sätt än att förbjuda unga att vara uppkopplade.

Elza Dunkels skriver om internet som en plats där unga kan ”utveckla sin fantasi, sin sociala förmåga, där de kan roa sig och slå ihjäl tid, där de kan testa gränser och öva roller i livet”. Om nätet på detta sätt framför allt är en positiv möjlighet för barn och unga så måste frågan ställas om det inte är så att internet innebär att vi får mindre mobbning i samhället. Det är en halsbrytande frågeställning men den väcks av Dunkels sätt att vända på perspektiven.

Intressant i boken är också att ta del av Elza Dunkels tankar om maktpositioner mellan vuxna och unga. Hon för ett resonemang om begreppet childism och jämför det med mer bekanta begrepp som sexism och rasism. Hon menar att när vuxna går in och bestämmer över de ungas huvuden för att kontrollera deras nätliv så grundas det i en förtryckande maktstruktur på samma sätt som vi kan se i sexism och rasism.
De frihetsbegränsningar som dessa ingrepp kan innebära för ungas nätliv görs ofta med vällovligt syfte, menar Dunkels. Men resultatet kan motverka det man önskar, nämligen ett gott liv för unga.

Bokens titel ”Vad gör unga på nätet?” är egentligen felvalt. Elza Dunkels gör så mycket mer än att bara berätta om ungas surfande. Hon vänder på perspektiven, gör utmanande analyser av vuxna och barns möten och utifrån sina reflektioner kring internet och unga bidrar hon med en viktig analys av hur unga bygger relationer i vårt nutida samhälle.

Tags: Barn, Ungdomar