Dagens Nyheter skriver om Stockholms stads skolor som får kraftigt ökade kostnader för sina datorer i och med ett nytt IT-avtal. Nu riskerar man till och med att det blir färre datorer till eleverna.

Att elever får tillgång till var sin bärbar dator är viktigt. I Umeå har man förstått detta. Här har alla 16-åringar och 17-åringar var sin bärbar dator. Det gäller för friskolorna och för de kommunala gymnasiskolorna. Man ser det som en nödvändig investering för att förbereda eleverna på ett kommande yrkesliv där datorerer med största säkerhet spelar stor roll för de flesta.

På Umeå kommuns webb står det “Alla elever som lämnar Umeå Gymnasieskola ska ha fått en god digital kompetens. Du ska under din gymnasietid få förutsättningar att leva, studera och arbeta i ett modernt samhälle där IT-kunskaper, kommunikationsförmåga och kreativitet är centralt för individens framgång.”

Det är en spännande målsättning och självfallet kostar den. Men att avstå är mycket svårt. Det skulle innebära en skola som blickade bakåt i tiden, inte framåt.
Inom projektet UmeåLive har elever fått blogga om sina erfarenheter av att få en egen bärbar dator. Bloggandet från eleverna visar att det varit i stort sett positivt, även omdet också finns mer kritiska punkter.

Så här skriver en av eleverna i åk 1 på gymnasiet

Positivt:

- Att inte behöva skriva för hand på alla lektioner. Gud så skönt! För det första går det snabbare att skriva på datorn, för det andra kan man gå in och ändra mitt i texten och för det tredje blir det alltid snyggt skrivet!

- Att slippa tappa bort sina papper. När alla uppgifter och arbeten och all information finns på datorn behöver man aldrig oroa sig för att tappa bort något. För hur lätt är det att slarva bort sin dator?! Om man varit borta från skolan går man (OFTAST) aldrig miste om någon information. Allt finns på ju på fronter!

- Att snabbt kunna söka information. Förut var man jämt tvungen att slå upp i lexikon eller gå till datasalarna (som aldrig var bokade) för att söka information. Nu har man den istället bara några sekunder bort!

Negativt:

- Att måsta bära runt på den överallt. Det är gaaanska så drygt! Eftersom datorn väger TON blir det väldigt tungt att ta sig till lektionerna! Man bär ju på en massa annat också. Till engelskan är det massooor att ta med sig: penna, sudd, grammatik bok, den vanliga läroboken, diagnoshäfte, anteckningsblock och sist men INTE minst DATORN (+laddare).

- Att det blir sämre arbetsro på vissa lektioner. Spel, msn, youtube, apberget och allt sånt lockar såklart mer än skolarbete. Har man då en lärare som inte håller så bra koll är det inte svårt att klicka in på annat. Gör man det får man väl skylla sig själv, men ibland stör det ju andra i klassrummet också.

- Att inlämningen av skolarbeten inte alltid funkar som det ska. Det har många gånger blivit problem med inlämningar via Fronter för mig. Antingen går det inte att skicka in, eller så kan inte läraren se att man skickat in det eller ibland kan ALLA läsa det man skickat in. Men det kanske går att fixa?

Tags: elever, it i skolan

Umeå ligger inom flera områden långt fram vad gäller IT och digital utveckling. I slutet av1990-talet var Umeå en av världens mest bredbandsutbyggda städer. 2007 utsågs man till årets IT-kommun. År 2009 är Umeå den enda kommunen i Sverige där alla gymnasieelever får var sin bärbar dator.

Nu kommer nästa framgång i och med att Umeå utsetts till en av de tre främsta kommunerna i landet med bästa webbplatserna.

Umeå har landets tredje bästa webbplats bland Sveriges 290 kommuner enligt en undersökning från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

— Det är mycket glädjande att umea.se fortsätter att ligga i topp i de undersökningar som görs av kommunala webbplatser. Förra året var vi först ut i kommunsverige med att utveckla en kommunal webb till att också vara en portal för en plats. Resultatet i den här undersökningen visar att vi kan hålla hög kvalitet på sökbarheten in i den kommunala ingången även med detta större grepp, säger informationschef Marit Andersson i Umeå kommun på kommunens webbplats.

Läs mer om undersökningen

Tags: umeå

I Umeå får alla gymnasieelever en bärbar dator. På Abilene Christian University, Texas, USA, får alla studenter en egen Iphone.  Det här är två exempel på hur skolor vill utveckla sin pedagogiska miljö genom att göra stora förändringar i sin infrastruktur och informationshantering. För när det handlar om teknik och skolor måste de pedagogiska målen och lärandemiljön vara grunden för hur skolans infrastruktur ska förändras och förnyas.

De två exemplen i Umeå och Texas är mycket intressanta att följa. Inte minst är det roligt att Umeå ligger så långt fram i utvecklingen, också sett i ett europeiskt och ett globalt perspektiv. Redan finns mycket kunskap samlat i Umeå kring införandet av elevdatorer och kommunens samlade erfarenhetsbank kring pedagogisk utveckling och elevdatorer växer för varje vecka.

Men utmaningarna är stora.  Inte minst i valet av teknik.

– Idag kommer ny teknik så snabbt att den knappt är släppt på marknaden förrän den genomsyrar hela samhället. Något av det mest skrämmande för mig som CIO var att vi var tvungna att fatta beslut långt innan vi hade alla fakta – långt innan vi var säkra på att plattformen skulle funka som vi ville, säger Kevin Roberts, CIO på Abilene Christian University, till IDG News.

Utvecklingen går fort och för en skola som måste tänka ett par år framåt innebär det stora utmaningar att klara av att hantera teknikutvecklingen.

Mitt i denna teknikutveckling är det viktigt att komma ihåg att skolans tekniksprång måste ha en predagogisk bas och ett lärandemässigt syfte. På Umeå kommuns webb beskrivs syftet med orden: “Syftet med gymnasiets IT-satsningar är att främja elevens lärande och utveckling genom att utveckla användningen av IT inom våra skolor på olika plan. Den bärbara datorn ska bli ett naturligt verktyg för såväl kommunikation, lärande och informationshantering i våra skolor, oavsett vilken utbildning man går.”

Införandet av elevdatorer eller Iphone till studenter för aldrig bli ett teknikprojekt. Det måste framför allt vara ett pedagogiskt utvecklingsområde.

Tags: elevdator, iphone, it i skolan, skola, umeå, utbildning

Den enkla tekniken för att lägga ut bilder, filmer och annat material på nätet gör att många ungdomar känner sig trygga och hemtama med nätmiljön och det bidrar till att unga inte relfketerar över risker med att lägga ut bilder på nätet.

Det är en av tankeväckande funderingar som har forskarna Eva Ikonomidis Svedmark och Annakarin Nyberg, Instituttionen för informatik vid Umeå universitet, kommer fram till efter att under sex månader följt mer än 200 bloggar och därutöver intervjuat ett femtontal ungdomar i åldern 13 – 25 år för att kunna ge en bild av ungas syn på sexuell exponering på nätet. Studien har i dagarna publicerats som en del av Ungdomsstyrelsens rapport ”Se mig – Unga om sex och internet”.

Av studien framgår även att många väljer att interagera med teknik i privata och trygga miljöer så som hemmet. Att befinna sig i en trygg och privat miljö i kombination med att använda en teknik man behärskar och känner kontroll över påverkar hur tekniken används och upplevs. I den privata miljön framstår teknikens spridningseffekter inte fullt så omfattande och globala, och det privata upplevs därför inte fullt lika publikt.

Se pressmeddelande

Ladda ner rapporten från Ungdomsstyrelsen

Tags: Add new tag, cybersex, sexualitet, Ungdomar

Journalistyrket står idag inför stora utmaningar. Två av dem är krympande resurser och nya sociala medier.

Det krympande resurserna på redaktioner gör att journalister förväntas rymma allt fler uppgifter i sin arbetstid. Radioreportern ska inte bara intervjua utan också göra jobb som ljudtekniker tidigare har ansvarat för, skriva en webbtext och fota för webben. Nyhetsreportern på lokaltidningen ska gärna kunna ta med sig videokamera och spela in rörliga bilder för inslag på webben.

Utmaning från sociala medier

Dessutom handlar det om utmaningen från sociala medier och frågor kring hur nätets nya funktioner påverkar nyhetsförmedling och kontakt med läsare, lyssnare och tittare. Ett exempel är Fattigbloggen på Aftonbladet under våren 2009 då en journalist använde bloggformatet för att granska fattigdomen i Sverige.

Mitt i denna tid av omstrukturering och sökande efter nya arbetsmetoder kommer läroboken Yrke: Journalist, (Juridisk Reportagebyrå), skriven av de två erfarna journalisterna Hans Månson och Hans Strandberg. Den är bra på många sätt för den som står i början av sin yrkeskarriär och sneglar mot medievärldens arbetsmarknad. Här levereras ett stort antal ingående skildringar av redaktionsarbete och hur man lägger upp en intervju. Mycket bra och med säker grund i författarnas trettioåriga erfarenhet.

Men skriver man en lärobok i journalistik år 2009 utan att ingående försöka förklara och spegla utmaningen från sociala medier så lämnar man den blivande journalisten i sticket. Månson och Strandberg tangerar frågor om sociala medier i några av de intervjuer med andra journalister som de har med i boken. Men när de kommer till övningsexempel och mer direkt hands on så saknas perspektivet nästan helt.

Frågor om sociala medier

Jag ser själv en mängd frågor som jag skulle vilja ha med i en sådan lärobok men som tyvärr inte finns med i Yrke: Journalist. Här är några som jag tar från höften:
Kan jag mejla frågorna istället för att göra en telefonintervju?
Hur gör jag för att få uppslag via Twitter?
Hur använder jag det som skrivs i ungdomars bloggar?
Kan jag nå läsekretsen via sociala medier redan innan intervjun för att få uppslag till frågor?
Hur kan jag efter intervjun möta läsekretsen via sociala medier för uppföljning?
Vad kan Facebook bidra till min journalistik?
Vinner jag som journalist på att ha en egen blogg? Ett twitterkonto? En Facebook-närvaro?
Kan jag ha politiker som jag granskar som vänner på min Facebook-lista?
Kan jag bygga upp en relation till andra genom sociala nätverk på internet? Hur gör jag det? Vilka fallgropar finns det?

Allt fler i läsekretsen, allt fler av lyssnarna, allt fler tittare är idag med och kommenterar, deltar, tycker till, samverkar och tjoar på nätet. Interaktivitet, kallar vi det. Och det kan journalistiken och journalistutbildningar idag inte negligera, därför måste det ingående finnas med i en lärobok skriven år 2009. Förhållningssättet till de som tar emot min nyhet eller artikel blir annorlunda i det nya medielandskapet. Detta måste vi ge blivande journalister hjälp med att förstå och förhålla sig till. Det hade varit bra om Månson och Strandberg gjort mer av detta i sin bok.

Tags: journalistik

Tankarna på att ha ett Sweden Social Web Camp för några få entusiaster på en brygga i solnedgången grusades snabbt. Istället växte eventet till ett webstock för nätentusiater från hela Sverige. UmeåLive var givetvis också på plats.

286 nätnördar åkte under helgen 21-23 augusti på ”kollo” till Tjärö i Blekinge Skärgård för att i dagarna tre diskutera, debattera och kalasa tillsammans.

Det var första gången som Sweden Social Web Camp ´09 arrangerades av Tomas Wennström tillsammans med Kristin Heinonen på What´s next. Det var en så kallad ”unconference” där deltagarna själva skapar eventets innehåll och fördelar tider på en ”grid”.

Sessionerna var på mellan 20-40 minuter. Några av ämnena som diskuterades var open government – myndigheters öppenhet på internet med Joakim Jardenberg i spetsen till det välbesökta eventet där bloggsökningsföretaget Twingly berättade om sin nya tjänst ”Project Shinobi”. Betaversionen kommer första oktober och lär revolutionera den sociala webben enligt dem själva. Kanske slår den ut microbloggtjänsten Twitter?

Andra sessioner som lockade var bland annat döden på nätet: Vad händer när jag dör på riktigt? Vem ska jag lämna över mina inloggningsuppgifter till för att min blogg ska leva vidare? En affärsidé om att låta begravningsbyråerna ta hand om ens allra heligaste uppgifter kanske snart kan vara en realitet.  Projektet webmill är redan på gång.

En fortsättning utlovas av webcamp redan till nästa år. Antagligen i augusti och på samma plats, trots bristande nätverksuppkoppling och mobilanslutning. Att träffa sina microbloggande twitterkompisar på riktigt verkar trots allt locka mer än snabba megabits.

Läs mer vad andra skriver om eventet:

Icke-konferens gav mersmak - IDG

Nördarnas datorhajk- KvP

Nördar i naturen - Sydsvenskan

Webeliten samlades i Blekinge skärgård- Metro

Twingly skapar ny microbloggtjänst - Metro

Några av Sveriges främsta ungdomsforskare samlar några högaktuella tankar om ungdomar idag i boken Ungdomskulturer. Huvudförfattare är Simon Lindgren, docen i sociologi, som också varit delaktig i projektet UmeåLive. Ett av kapitlen, Unga och nätet, har skrivits av Elza Dunkels, lektor vid Institutionen för medier och lärande, vid Umeå universitetet. Elza har också funnits med i gruppen kring UmeåLive.

Förlaget skriver om boken

I Ungdomskulturer presenteras aktuell svensk ungdoms¬kulturforskning, där större frågor kring perspektiv samsas med mer specifika studier av ungas identitetsarbete och vuxenblivande. Det handlar bland annat om hiphopens roll i svenska förorter, genusfostran i gymnasiet och om hur nätet blir allt viktigare i processen att hitta sig själv, och kanske även andra.

Tags: Ungdomar

Med nätets möjligheter till ny teknik öppnas klassrummens väggar. Vi såg det till exempel när vi här på UmeåLive lät ett hundratal gymnasielever blogga om att få egen dator och sexualitet på internet.

Teacher On Demand är ytterligare ett exempel på hur skolans pedagogiska arbete blir tillgängligt för fler än de som rör sig i klassrummet. På sajten Teacher On Demand kan pedagogerlägga upp instruktionsfilmer och pedagogiska klipp som de själva eller deras elever har skapat. I Umeå har exempelvis Patrik Aspling på Hagaskolan, åk 7-9, lagt upp ett flertal filmer som handlar om allt från hur man dissekerar ett grishjärta till grunderna i salsadans.

Pedagogisk film från Hagaskolan

Filmerna kan andra pedagoger på andra skolor använda i sin undervisning, andra elever kan gå in och lära sig och föräldrar kan titta för att få en inblick i skolans pedagogiska arbete.

Mycket spännande initiativ att följa.

Tags: it i skolan, skola

Den traditionella bildjournalistiken hotas när läsekretsen i tidningarnas nätupplagor får vara med och skicka in bilder samtidigt som tidningarna drar ner på antalet anlitade fotografer. Expressens nedskärningar bland frilansfotograferna är ett exempel. De 15 frilansfotografer som tidningen tidigare anlitat kommer från och med sommaren att få sämre och mer osäkra villkor när de inte längre blir uppbokade i förväg som tidigare, enligt Journalisten, som skriver:

Pär Kagrell, bildchef på Expressen, påpekar att orsaken till förändringen är att tidningen inte längre behöver lika många fotografer.

En ytterligare orsak till att bildjournalistiken i dagspressens nätupplagor förändrats hittas i de nya möjligheterna att ta bilder med digitala kameror och mobiltelefoner. Inte minst märks det när dagspressen efterlyser läsarnas medverkan med bilder direkt från aktuella händelser. I dagens upplaga av Västerbottens Kuriren finns exempelvis några bilder av ett trafikkaos vid ett vägbygge som innebar att bilister fick vänta i stillastående kö upp mot 25 minuter.

Läsarbild i vk.se

Någon av alla dem som fastnade i sina bilar tog ett antal bilder med sin kamera och sände in dem till tidningen. Detta är en form av vardagsnära dokumentering som dagspressens reportrar och fotografer inte har en möjlighet att hinna bevaka. Och även om bilderna kan vara lite slarvigt tagna så väcker de stort intresse bland läsekretsen. Det visar antalet kommentarer som skickats in i samband med just dessa bilder från trafikkaoset. Både de som satt fast, andra som enbart läst tidningen och faktiskt en av vägarbetarna, en grävmaskinist, har skrivit och kommenterat kring händelsen.

Men läsarbilder och även allt större tidspress för tidningarnas egna fotografer gör att bildjournalistiken också förändras, inte minst när den nya digitala tekniken blir grunden för fotograferandet. Fotografen Anders Alm, Luleå, varnar för detta i en intervju i Norrländska Socialdemokraten. Han säger:

Nu fotas det så in i helvete och jag upplever att yrket degraderas. Det finns så bra prylar att var och en kan kalla sig fotograf och ta en tekniskt bra bild under rätt förutsättningar. Men det är fortfarande lika svårt att ta en kvalitativ bild.

Enligt intervjun är Anders Alm pessimistisk över den framtida bildjournalistiken i dagspressen och han undrar vad som händer med yrket inom tio år. Det är en viktig fundering i och med att dagspressen tvingas skära ner på antalet anställda, också fotografer, samtidigt som nätupplagorna i ökande grad efterlyser läsekretsens medverkan med egna bilder.

Tags: dagspress, journalistik

Vet inte om jag tar i med för stora ord, men fysiskspelet Algodoo och Phun är kanske det mest framgångsrika exemplet i Sverige på hur sociala medier kan lyfta ett företag och göra en svensk produkt till en världssuccé.

Snart  2 miljoner visningar på YouTube gör Emil Ernerfeldts video till en av de absolut mest populära svenska klippen på Youtube. Som ett resultat av sitt exjobb vid institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, publicerade Emil en demofilm om fysikprogrammet Phun. Det blev en världssuccé och inte minst i Japan har programmet nått stora framgångar.

Emils Ernerfeldts examensarbete skedde i nära koppling till företaget Algoryx som arbetar med avancerade 3D-simuleringar. Phun har så småningom resulterat i lärplattformen Algodoo som nu lanseras av Intel i deras skoldator Classmate PC.

Men det var sociala medier i form av Youtube, chatter och mejl som framför allt skapade det enorma intresset för Phun, och därmed möjligheten för Algoryx att lansera sin utbildningsversion av spelet, skriver Ingela Hjulfors Berg i en artikel:

Filmen har inspirerat människor över hela världen att ladda ner gratisversionen av Phun och själva bidra med scener ur programmet till nätet. På YouTube finns det över 5 000 scener och på deras egen sajt Phunland finns det närmare 20 000 scener.

Tags: algodoo, phun, sociala medier